Att tvingas fatta beslut om att vända, ta en annan väg eller helt avbryta sin inplanerade tur, kan ibland vara tufft att göra. Speciellt om man har planerat och förberett något flera veckor i förväg. Dina vänner, gäster eller klasskamrater har sett fram emot detta och har höga förväntningar på dig som ledare och på turen i helhet. I detta fall handlade det om en topptur, med randonné-utrustning, och det var vädret som ställde till problem. 

 

 

Vi hade gått upp tidigt på morgonen, för att kunna utnyttja dagen till max och hinna med vår planerade rutt till toppen. Ryggsäckarna var packade, bilen lastad och gruppen redo för att åka iväg mot berget. Vädret hade varit opålitligt under veckan och vi var oroliga att det inte skulle gå att genomföra denna topptur. Men denna morgon såg det faktiskt lovande ut, vi hade fått en lucka, vi såg vår chans och vi tog den. När vi sedan börjat rulla mot den tänkta utgångspunkten drog ett förfärligt snöoväder in över området. Vi tvingades stanna bilen bara efter någon kilometer för att inte köra fast i snön, som hade lagt sig i stora drivor på bilvägen. Risken fanns att bli insnöade och förbli sittande i minibussen - det ville vi inte! Jag som turledare fick ta beslutet att vi skulle avbryta turen och vända tillbaka till tältlägret vi slagit upp dagen innan. 

 

 

Det fanns inga andra alternativ där och då, hur många reservplaner vi än hade. Det gick ju inte att ta sig någonstans.

I just detta fall var det inget vi kunde påverka, vilket det oftast inte heller är när vädret är den vanligaste orsaken till att en planerad tur eller expedition går i kras. Det blir bara mer eller mindre tråkigt beroende på vad för typ av äventyr man väntat sig. Oavsett om man har betalat en mindre förmögenhet för att få ta sig till toppen av Mount Everest eller om det är att gå upp på Gesundaberget, får man lära sig att helt enkelt acceptera läget och ta konsekvenserna därefter.