Topp tre
Kategori: Allmänt
För några veckor sen fick jag för mig att jag nu i sommar skulle bestiga det högsta berget i Sverige, det högsta i Norge och det högsta i Finland, de tre grannländerna. Eftersom jag tidigare inte varit upp på något av dem så blev det en liten kul utmaning. Anna´s Topp Tre -utmaning. Sagt och gjort. Nu har jag varit på högsta punkt i samtliga länder.
KEBNEKAISE - Sveriges högsta berg
4/7 -2013
• Höjd: 2 104 m.ö.h
• Koordinat: 67°54′00″N 18°31′00″Ö
• Koordinat: 67°54′00″N 18°31′00″Ö
• Terräng/orientering: Stig och sten, bra markerat. Vissa partier var ganska tuffa. Gick västra leden från Kebnekaise fjällstation, ca 1 mil till toppen. Samma väg ner. Väldigt vacker utsikt när molnen skingrades.
• Total tid: 12 timmar.
• Bästa med turen: Det var den första av de tre ländernas högsta berg jag var upp på, så det var en fantastisk känsla när man nådde toppen. Väldigt vacker utsikt under så gott som hela turen.
• Sämsta med turen: Skavsår, haha!
• Sämsta med turen: Skavsår, haha!
12/7 - 2013
• Höjd: 1 324 m.ö.h
• Koordinat: 69°18′32″N 21°15′52″Ö
• Terräng/orientering: Bara sten och klippblock, ingen markering. Startade vid sjön Guolasjärvi, ca 6 km till toppen. Samma väg tillbaka. (Finns markerad väg om man går från finska sidan.) Lite svårorienterat men inte särskilt fysiskt jobbigt. Väldigt platt landskap, man ser måååånga mil bara platt platt och sten, sten sten.
• Total tid: 7 timmar
• Bästa med turen: Det var så orört. Helt knäpptyst. Inte en enda turist syntes till. Denna topp jag är nöjdast med att ha klarat, just eftersom jag inte känner någon som gjort det innan. Så jag hade ingen direkt att fråga om råd utan fick ta reda på allt själv och lita på mig själv när det gällde orienteringen som jag först var lite osäker på.
• Total tid: 7 timmar
• Sämsta med turen: Bilvägen mellan Kåfjorddalen och sjön Guolasjärvi där jag startade. Den vägen var knappt körbar, man fick verkligen känna på att ha "hjärtat i halsgropen" när man körde där. Sen tröttnade man även på den steniga och platta terrängen efter några timmar, det var inte särskilt omväxlande.
GALDHÖPIGGEN - Norges och Norra Europas högsta berg
7/8 - 2013
• Höjd: 2 469 m.ö.h
• Koordinat: 61°38′11″N 8°18′45″Ö
• Terräng/orientering: Startade i Juvasshytta - glaciär och sten. Inte så mycket stig att följa, men bra markerat, dock inte alls markerat över glaciären. Tog en annan väg ner, gick då till Spiterstulen.
• Total tid: 6 timmar
• Bästa med turen: Glaciärvandringen och den dramatiska naturen. 100 meters stup som gav rejält pirr i magen, glaciärsprickor, 2000-meters toppar runt om och varierande terräng att gå. Det här var nog den roligaste turen att gå, just för det var så vacker natur och omväxlande. Man kunde inte se sig mätt på omgivningen... och kul att ha knäppt Norra Europas högsta berg. Man startar turen ganska högt upp om man går från Juvasshytta så turen tar inte särskilt lång tid, utan är alldeles lagom lång så vem som helst borde fatiskt klara av den utan större problem.
• Sämsta med turen: Sjukt mycket turister vid toppen, barnfamiljer, hundar och en och annan farmor. Det var typ kö för att kunna ta en bild vid den högsta punkten. Men samtidigt kul att det är så populärt att gå upp. Den yngsta jag såg var nog runt 7 år.
TRERIKSRÖSET - knutpunkten för Sverige, Norge och Finland. Självklart besökte jag även denna plats så jag bokstavigen stod i alla tre länderna samtidigt. Rätt fränt!
SAMMANFATTNINGSVIS kan man säga att Kebnekaise var den största fysiska utmaningen, Galdhöpiggen var den vackraste och roligaste turen och Halti är den jag är mest nöjd över att ha klarat eftersom det var den krångligaste av dem alla. Mer djupgående om alla turer kan den som är intresserad läsa om i tidigare inlägg, där jag även lagt upp massa fler bilder från turerna. Bara att höra av sig om ni har nå frågor eller själva är sugna att göra min Topp Tre - utmaning.
Ja, kan ju bara säga att det ger ju rejäl mersmak. Känner i skrivande stund att fjälltrummorna kallar efter mig, trots att jag nyss kom hem. Oavsett om man är helt ensam eller har med sig några roliga polare så är det fantastiskt avkopplande där ute. Man fylls med glädje och energi, och ögonen bara suger in allt det vackra i omgivningen... så nu vet ni, det är bara att packa väskan och ge sig iväg.
Ja, kan ju bara säga att det ger ju rejäl mersmak. Känner i skrivande stund att fjälltrummorna kallar efter mig, trots att jag nyss kom hem. Oavsett om man är helt ensam eller har med sig några roliga polare så är det fantastiskt avkopplande där ute. Man fylls med glädje och energi, och ögonen bara suger in allt det vackra i omgivningen... så nu vet ni, det är bara att packa väskan och ge sig iväg.
Ut på tur, aldrig sur. // Anna Lundh
För fler bilder och utförligare berättelser om respektive tur kika in på min egna blogg : www.annalundh.se
